D - d
Da
di; disi
da er sprach
di a taki
(daselbst)
dápee; dédapee; drapee; de
er war auch da
a ben de dapee toe
bleib da stehen
tanapoe de!
da sein
de
er ist da
a de
es ist nicht da
a no de
von da an
sinsi datem; libi dati [a.]; komoto na dati [a.].
Dabei
na ini.
mi no de na ini
mag's dabei bleiben
meki a tan so
(nahe bei)
klósibei; na sei.
Dach
dakki; tapo-hoso.
pan
-rinne
gotro
-ziegel
tekel [h.].
Dafür
vo dati.
mi no kan helpi.
Daher
vo dati hede; vo da hede; da hem
(von da)
dapee
ich komme so eben daher
djonsno mi komopo dapee.
Dahin
na dapee; dapee.
a go dapee toe
- er hat ihn dahin gegeben
a gi hem abra
das allein hat mich dahin gebracht
da dati wawan ben tjari mi so fara
all mein Geld ist dahin
ala mi moni gowei; ala mi moni lasi krin krin
ich lasse das dahingestellt
mi no soekoe dasani moro.
Dahinter her sein
de na dasani baka; soekoe dati; feti na hem baka.
kisi dasani krin; kom sabi dasani.
Damals
datem; da joeroe; da joeroe-tem.
datem mi no ben de jete.
Damit
nanga dati.
conj.
vo; meki.
vo mi kan si joe
koch' es, damit es nicht verderbe
boli hem, meki a (od. vo a) no pori.
Dämmerung
mofo-sàbatem
Morgen-Dämmerung
móesoedei.
Dampf
smoko; dampoe.
boli watra meki smoko
Dampf-boot
smoko-sipi
-maschine
smoko-mieli
-wagen
smoko-wagi.
Dämpfen
saka; tapo; kili.
saka da faja pikinso
- ganz
tapo faja; kili faja.
Danieder
na gron.
hiti na gron
d. liegen
lidóm; lidóm plata; lidóm plata na gron.
Dank
tangi; grántangi.
tangi vo Gado!; grantangi vo Gado!
Hab' Dank!
tangi vo joe!
Dank sagen
taki tangi; taki grantangi; taki daa
Dank empfangen
kisi tangi
Stank vor Dank
tangi vo boen na kodja
Dank-opfer
tangi-ofrandi; tangi-offer
-psalm
tangi-psalm
-sagung
taki-tangi
mt [sic] Danksagung
nanga taki-tangi.
Danken
taki tangi; taki gran-tangi; danki; taki daa.
Tangi!; danki! daa!
Dann
toen
(Gegenwart und Zukunft)
dan
dann sprach er
toen a taki
dann wird er sprechen
dan a sa taki
dann und wann
wánwantron.
Daran
na dati; nanga dati.
na dati wi si
daran denken
membre dati (od. na dati)
es ist nichts daran, (nichts werth)
a no habi waarti; a no waarti
(nicht wahr)
a no troe
jetzt bin ich daran
now mi spele kisi; now mi habi spele.
Darauf
na dati.
potti membre na dati
d. kommen
kom membre; kom na da prakseri
alles darauf gehen lassen
vermorsoe ala
eine Stunde darauf
wan joeroe na baka
darauf ging er weg
na baka vo dati a gowei
oben darauf
na tapo vo dati; na tapo-sei.
Daraus
na dati; na ini; na ini dati; na ini vo dati
so etwas folgt daraus
sosani komopo na dati
es wird nichts daraus werden
noti sa kom vo dati; a no sa go
ich mache mir nichts daraus
mi no ke
etwas daraus lernen
leri wansani na ini.
Darben
habi gebrék; de na gebrék.
Darbieten
presenteri.
presenteri wan glasi wien
sie boten ihre eigenen Hälse dar
dem presenteri dem eigen neki.
Darbringen
tjari hem kom
Opfer d.
tjari ofrandi kom; meki ofrandi; offer.
Darein
na ini.
taki na ini; potti mofo na ini
einem (in die Rede fallen)
koti hem mofo.
Darnach
na baka; bákatem.
wan joeroe na baka; na baka vo dati
- darnach es fällt
so leki a fadóm
er fragt nichts darnach
a no ke
darnach trachten
soekoe vo kisi; soekoe dati.
Darstellen
presenteri; potti na fesi.
sori
sie stellten ihn dem Herrn dar
dem potti hem na Masra fesi.
Darüber
vo dati.
verwondroe vo dati; - na tapo
einen Schilling darüber zahlen
pai wan sren na tapo
darüber hinaus gehen
pasá.
Darum
vo dati hede; vo da hede; dati hede; da hem; daarvoor.
vo di
darum wissen
sabi vo dati; habi kenis vo dati; sabi toe
darum kommen
lasi dati
einen darum bringen
meki a lasi dasani.
Darunter
na ini; na mindri
(unter)
na ondro; na ondro vo dati.
Daselbst
dapee; dédapee; drapee; na dapee.
Dauern
holi langa; holi doro; holi; tan
er dauert mich
mi sari vo hem; mi sari hem
es dauert mich
a hati mi; a spyti mi; a gi mi sari.
Daum, Daumen
duim.
holi hem na ondro duim
zwei und einen halben Daumen breit
bradi toe duim nanga hafoe.
Daver
na fesi vo dati
(dafür)
vo dati
davor behüte uns Gott!
Gado kibri wi vo dati!
Davon
na ini; na dati
was kommt davon?
san komopo na dati? sani sa kom vo dati?
was hast du davon?
san joe winni nanga dati?.
Davon-gehen
gowei.
ronwei; teki ron gowei
-machen, sich
teki pasi gowei
eilig
diki
heimlich
doekròe; doekròe
-thun
poeloe hafoe; poeloe hafoe na ini; teki hafoe na ini.
Dazu
vo dati hede; vo dati
dazu bin ich gekommen
vo dati hede mi ben kom; dati meki mi kom; da hem mi kom
dazu (hinzu)
na tapo
das kommt noch dazu
dati kom na tapo jete
er that noch einen Eid dazu
a potti wan sweri na tapo
das Fieber kam auch noch dazu
koorsoe kom moksi na ini.
Decke
dekki.
slibi-klosi
die Decke Mosis [sic]
da klosi (od. doekoe), disi ben tapo da fesi vo Moses
sie stecken alle unter einer Decke
dem ala de wan
jeder muß sich nach seiner Decke strecken
dagoe no de, joe tjari krabita go na honti; efi joe no kan kili dia, kabá joe kili koni koni, a boen toe.
Deckel
tapoe, tapoen.
gi mi da tapoe vo da patoe
Deckel-korb
tapoe-baskita
(zum Kleider-aufbewahren)
pakala
(ein hoher für Hühner etc.)
koeroe-koeroe.
Decken
dekki; tapo.
dekki tafra
das Haus
dekki hoso
die Leibe decket der Sünden Menge
lobbi de tapo foeloe foeloe zondoe.
Decoct
dekoktoe.
dringi dekoktoe.
Degen
degi [h.].
gespi hem degi
den D. ziehen
hali hem degi.
Dehnen
hali; treki.
treki (od. hali) hem skin.
Demüthigen
e. .
saka hem.
saka hem srefi; saka
sich unter einen andern
saka hem srefi na trawan ondro.
Denken
denki; membre, memre.
- mi ben denki
Petrus dachte an das Wort des Herrn
Petrus kom membre da woord vo Masra
auf etwas denken
potti membre na; prakseri
wir denken daran
dati de na wi gedagti
der Mensch denkt, Gott lenkt
liebisoema meki barki, ma Gado meki sipi.
Denn (weil)
bika; bikasi.
leki
größer denn ich
grani moro leki mi.
Dennoch
jete.
tog; tokoe
und dennoch
kabá
(ebenfalls am Anfang des Satzes, am Schlusse heißt es bereits, schon).
Der, die, das
da.
da tatà
die Mutter
da mamà
das Kind
da pikìen
das (dieses)
dati; dasani
als er das sah
di a si dati
das will sagen
dati wani taki; dati taki
das ist
dati da; da (na); dati da oen koning! da (na) oen koning!
der, die, das, für welcher,e,es
disi; di
der Mann, den ich sah
da soema, disi mi ben si
der und der
so wan; so wan so
das und das habe ich gehört
da so da so mi jeri.
Derselbe, dieselbe, dasselbe
da srefi -.
(pron. absol.).
da srèfiwan; da srefi-sani; so srefi.
da srefi joeroe
ich kam an demselben Tage dort an
da srefi dei mi kisi janda
es ist derselbe
a de da srefi-wan
laß ihn dasselbe thun
meki a doe so srefi (od. da srefi-sani)
eben dasselbe
da srefi-srefi-sani.
Deshalb, deswegen
vo dati hede; vo da hede; dati hede; vo dati; da hem; daarvoor [h.].
Desto
moro.
moro-moro
je schöner, desto theurer
moro mooi, moro diri.
Deuten
poeloe krin; poeloe moro krin; potti na krin; poeloe
deute uns das
poeloe dati moro krin gi wi; sori wi, san dati wani taki
e. Traum deuten
poeloe da drem
auf etwas (hin) deuten
pingi vo dati.
Deutlich
krin; duidliki [h.].
da tori no krin gi mi jete.
Deutsch
opo-duisi; hog-duisi.
wan opo-duisiman.
Diarrhöe
roeroe-bele; poergeri; laxeri; stoeloe-watra.
Dicht
deki.
deki wiwiri
es ist dicht
a sluiti
dicht bei
klósibei na
dicht bei der Stadt
klosibei na foto.
Dichten
meki psalm; singi.
prakseri.
Dick
deki; bigi.
wan deki soema; wan bigi soema; wan fatoe soema
dick werden
kom fatoe; teki skin
(aufschwellen)
sweri
dicke Ohren haben, (nicht hören wollen)
habi tranga jesi
dick thun (prahlen)
taki bigi; meki hem srefi bigi.
Dickbein
bigi-foetoe; deki-foetoe; boutoe.
Dieb
foefoèr-man, foefoèroe-man.
Diele
pranga; floeroe [h.].
Dielen
potti pranga; floeroe [h.].
Dienen
dini; loekoe.
dini Gado
bei Tische dienen
dini tafra; loekoe tafra
zu etwas dienen
de boen vo; wroko vo
es dient zur Arzenei
a boen vo dresi
es muß ihnen Alles zum Besten dienen
ala-sani moe wroko vo dem best
das dient zu nichts
dati no kan helpi noti; dati no helpi noti.
Diener, Dienerin
foetoe-boi; dínaar.
Gabriel, wan vo dem gran-foetoebei vo Gado
Dienerin (auch)
oeman-foetoeboi
Saaldiener
dinaar vo kerki
Diener-bruder
dinaar-brara
-schwester
dinaar-sisa.
Dienst
diensti; dienst.
doe hem wan diensti; dini hem; doe hem da plisiri
einem den Dienst aufsagen
bedanki hem; bedanki hem wroko
der Dienst der Soldaten
diensti
er ist vom Dienste frei geworden
a komopo na diensti
Priester-dienst
domine-wroko
Dienst-bote
dini-man; foetoe-boi
-herr
masra
-lohn
joeroe-moni
-magd
foetoe-boi; oeman-foetoe-boi.
Dieser, e, es
disi; di.
disi de da soema
dieser hier
disi dia; dísia
alles dieses
ala dem sani
morgen um diese Stunde
tamara na so wan joeroe
dieses Jahr, (in diesem Jahr)
di jari.
Ding
sani.
wan toemoesi boen sani
irdische Dinge
grontapo-sani
himmlische
hemel-sani
göttliche
Gado-sani
weltliche
kondre-sani
solche D.
so-sani
alle D.
ala-sani
vor allen Dingen
vooral; voornamiki, voornamoekoe; moro alasani; moro leki alasani
guter Dinge sein
de vroliki; plisiri; blyti; njam pre.
Dingen
joeroe.
no wan soema kom joeroe mi.
Dirne
wendje; pikìn-oeman.
Discurriren
taki; taki tori makandra; holi diskoersi [h.]; holi konversasi; taki nanga makandra.
Disputiren
stry; habi wan kwestie nanga makandra; seti wan stry.
Disteln
brámaka
Dornen und Disteln
maka nanga brámaka.
Doch
tog; tokoe; jete.
ma tog
und doch
en tog; kaba
(zu Anfang).
Docht
katòen.
lampoe-kousoe.
Doctor
datra.
a de na datra han.
Dohne
stropoe; trapoe.
potti stropoe; seti trapoe.
Dolmetschen
poeloe na wan tongo, potti na trawan; poeloe.
poeloe dati gi mi.
Donner
dondro; drondro-bari.
dondro-stoon
-stimme
dondro-stem
-wetter
dondro-weri; wan bigi ónweri
Donners-kinder
dondro-pikìen.
Donnern
dondro.
Gado dondro
es donnert
dondro bari; tapo de bari.
Doppelt
doblo; toe-toe.
doblo so meni; toetron so meni
doppelt und dreifach (sehr reichlich)
moko-moko; bogo-bogo.
Dorn
maka.
branti-maka; brámaka
kann man auch Trauben lesen von den Dornen?
hoesoema sa finni droifi na lémetje-boom
(dem stachlichten [sic] Limonenstrauch)? er ist mir ein Dorn im Auge
mi hai no kan si hem; mi no kan verdrage hem
keine Rose ohne Dornen
joe wani njam rosi baán, joe moe bron joe finga
Dorn-busch, -gebüsch, -strauch
maka-boesi
-hecke
lémetje, lémiki
Dornen-krone
maka-kroon.
Dornig
maka-maka -.
wan maka-maka-pasi; wan pasi, disi habi maka.
Dort, dorthin
janda; jandaso; (janna, jannaso); dapee; na dapee; de.
dapee; na dapee; janda
von dort aus
komoto na dapee
dortwärts
janda-sei.
Dose
doozoe.
snuifi-doozoe
Spieldose
pre-doozoe.
Drache
kaiman
(Papierdrache)
fligri.
Draht
draati [h.].
isri-draati; isri-tetei
Kupfer-draht
kopro-draati; kopro-tetei
Messingdraht
redi-kopro-draati; redi-kopro-tetei.
Drängen
kwinsi.
da boèriki kwinsi hem srefi na sei da tràriki
sie haben mich oft gedränget von meiner Jugend auf
dem ben kwinsi mi so meki-tron sinsi mi jonge jari tem.
Drangsal
jamer; verdriti; jamer-liebi; pina-liebi; verdriti-liebi.
Draußen
na doro; na dorosei.
na doro-mofo
(auf der Straße)
na strati-sei; na strati.
Dreck
doti; toefi.
moto-moto
(Koth)
kakà; morsoe
Kuhdreck
kow-kakà.
Dreckig
doti; morsoe.
doti; morsoe.
Drehen
drai; wai.
wai da bali pikìn so.
Drei
dri.
dri-doblo
dreifach drehen
vouw na dri
-mal
dri-tron
-hundert
dri-hondro.
Dreißig
drítentin.
di vo dritentin; disi meki dritentin.
Dreist
a no frede; a habi hatti
(in schlechterem Sinn)
a vry toemoesi; a no sjem; a asranti; a habi tranga hai.
Dreizehn
tin na dri.
di vo (od. disi meki) tin na dri.
Dringen, auf etwas
soekoe dasani nanga dwingi; soekoe.
fadóm na ini hatti
in's Haus
go na ini hoso; doro na ini hoso.
Dritte
di vo dri; disi meki dri; da derde [h.].
toe nanga hafoe
drittehalb Gulden
twee golde vyftig; feifi bank-notoe
zum drittenmal
vo dri-tron.
Droben
na tapo; na tapo-sei.
soekoe dasani, disi de na tapo
(flußaufwärts)
na hopo-sei.
Drohen
pramisi.
dem pramisi da oeman toemoesi tranga
mit der Faust drohen
sori kofo
mit dem Finger
sori finga
mit der Peitsche
sori wipi
das Haus droht einzustürzen
da hoso de loekoe vo fadóm.
Druck
drok [h.]
Druck-fehler
drok-foutoe.
Druck
de na ondro kwinsi; de na ondro dwingi; de na ondro duim.
Drücken
kwinsi; masi.
ibri-wan soema sabi, pee hem soesoe de kwinsi hem
(unerträglich sein)
moro
das drückt mich
dasani moro mi
sich drücken (still wegbegeben)
doekroè, doekroèn.
Drüse
klieri [h.].
klieri na neki.
Duchsehen, etwas
loekoe hem; ondersoekoe [sic] hem.
loekoe na fensre
durch die Brille
loekoe nanga bril,
Duft
smeri.
wan switi smeri.
Dulden
holi pasiensi
(leiden)
pina.
Dumm
dom.
wan dom soema; wan tan-foeroe-soema
der Mensch ist sehr dumm
da soema dom pasá; da soema no ha tomtóm na hede
dummes Zeug
flousoe; dóm-sani
einen dumm machen
potti hem na dom; meki a kom dom
ein Dummkopf
dom-man; bamoekoe-soema; tanfoèroe-soema.
Dummheit
dom-fasi.
a ben denki na hem dom verstand.
Dunkel
doengroe.
a kom doengroe
sehr dunkel
doengroe doengroe
(bildlich) das ist mir dunkel
dasani dangra mi
etwas dunkles
wan dangra-sani.
Dünken, es dünkt mich
mi denki; mi membre.
san oen membre?
wer sich lässet dünken
da soema, disi denki .
Dupfen
dampoe.
dampoe da hai
eine Wunde
dampoe da soro.
Durch, pr.
nanga
(hindurch)
doro
durch ihn
nanga hem
durch's Loos
nanga lot
durch Samaria (hindurch)
Samària-kondre doro
gerade durch
reti doro
durch und durch
doro doro; tee doro
durch einander
vromloe
das Durcheinander
broejá broejá
durcheinander mengen
moksi
durch einander werfen
tjaka tjaka.
Durchaus
krin krin; doro doro; absoloetoe; absroetoe (piesiroetoe).
kweti kweti; no no, kweti kweti; na kondre.
Durchbohren
boro; boro doro; doro.
di dem spikri ben boro hem hanoe
der Nagel durchbohrte sein Haupt
da spikri doro hem hede.
Durchbrechen
diki doro
(durch ein Brett)
doro
(vom Damm)
broko
der Damm ist durchgebrochen
dam broko.
Durchbringen
vermorsoe
sein Vermögen
vermorsoe hem goedoe
er bringt durch, was ich sauer verdient habe
a de njam mi sweti
sich durchbringen
pasá hem liebi.
Durchdringen
doro; soetoe doro.
a doro tee na ini liebi
es durchdringet, bis daß es scheide
a soetoe doro, tee a platie .
Durchfall
roeroe-bele; poergeri; laxeri; stoeloe-watra; kakà-watra.
Durchlöchert
horo horo.
dasani horo horo; dasani habi horo horo.
Durchschlagen
doro
durch ein Sieb
doro na manari
durch ein Tuch
doro na doekoe.
Durchwaten
doro na foetoe.
mi doro da kriki na foetoe.
Dürfen
habi pasi vo; mag; kan.
a no ben habi pasi vo njam dati
du darfst es nicht thun
joe no mag doe dati
wer darf es wagen?
hoesoema kan habi hatti?
(bedürfen)
habi vanoodoe
ich darf euer nicht
mi no habi oen vanoodoe.
Dürftig
mofina; poti.
a de na gebrék.
Dürftigkeit
mofina-fasi; poti-fasi; gebrék; gebrék-fasi.
Dürr
dre.
dre hoedoe
d. Gras
dre wiwiri; dre grasi
(von Menschen und Thieren)
mangri; finni.
Durst
drè-watra; dre.
drewatra
bekommen
kisi drewatra
ich vergehe vor Durst
drewatra de kili mi
den D. stillen
koti drewatra (od. dre); kili drewatra (od. dre).
Dürsten
drèwatra.
mi drewatra!
ich dürste nach Bier
mi hangri vo dringi biri.
Durstig
drewatra; dre.
mi drewatra (od. dre); drewatra kili mi.
Düster
doengroe.
sori wan doengroe fesi.
Copyright © 2003