U - u
Uébergehen
go abra; pasá abra; koti abra.
pasá da riba Jordan abra
Jesu gingen die Augen über
Jesus kre watra na hai
weß das Herz voll ist, deß geht der Mund über
sani, disi foeloe joe hatti, dati de na joe mofo toe; sani de foeloe hatti, dati doro tee na mofo.
Uéberlaufen
pasá abra; ron abra; trowei abra; go abra.
lampoe foeloe toemoesi, a de go pasá abra
wenn's Maaß voll ist, läuft's über
bali foeloe, a ron abra.
Uébersetzen
pasá abra; koti abra.
koti da riba abra; koti abra da riba; koti da riba.
Uebel
s., adj., adv.
ogri.
wan bigi ogri
ich habe dir nicht Uebels gethan
mi no doe joe ogri
e. üble Gewohnheit
wan ogri gewenti
e. übler Geruch
wan takroe smeri
einen übel behandeln
doe hem ogri; míshandri hem; handri (od. behandri) hem slekti; pina hem
etwas übel nehmen
teki dati vo ogri; teki dati vo wan afrontoe
alles, was ich sage, wird mir übel genommen
ala taki, di mi taki, a kraboe soema neki
übel von jemand sprechen
taki ogri vo hem; pori hem nem
einem übel wollen
membre vo doe hem ogri
übel hören
no jeri boen
es ist mir übel
mi de mísliki; mi de wódroekoe; mi hatti de tron
es wird mir übel
mi kom mísliki (od. wóndroekoe); mi hatti kon tron; mi kisi wan hatti-tron; mi hatti tron.
Uebelthäter
wan ogri soema; ogri-man; ògridoe-man; wan soema, disi doe ogri.
Ueben
doe hem best, vo; leri
Rache üben
teki revensi.
Ueber
na tapo; abra; pasá; moro.
na mi tapo
man hat ihn zum Meister über alle gesetzt
dem potti hem vo basi na ala trawan tapo
du hast nichts über mich zu sagen
joe no ha vo taki na mi tapo
über einander
na tapo makandra; trawan na trawan tapo
über den Fluß setzen
koti da riba abra; koti abra da riba
recke deine Hand aus über das Meer
langa joe han na abra da zee
über alle Andern (mehr als all Andere)
pasá ala tra soema
über die Maaßen
pasamárki
über dies alles
buiti (boiti) dati
heute über acht Tage werde ich gehen
tidèi aiti dei mi sa go
über drei Tage
dri dei moro
über Land
na pranasi; na buiti (od. boiti).
Ueberall
álapee; na ala pee; ìbri-pee; ibri plesi.
na ala sei
ich kann nicht überall sein
dagoe habi fo foetoe, mara a no de waka fo pasi.
Ueberbleiben
libi; libi abra; fiká.
a libi toe; a fiká toe
die da üb.
dem, disi libi abra.
Uebereilen, sich
meki toemoesi hesi; de haste toemoesi; de toemoesi faja faja; kom dríftiki toemoesi.
Uebereilt
toemoesi hesi (od. haste od. faja faja od. foeka foeka); dríftiki.
Uebereinkommen
meki wan kontraki; meki komparisi
(sich vereinigen zu - in gutem Sinn)
korderi taki makandra
(in schlechtem)
meki barki nanga makandra.
Uebereinstimmen
akorderi od. korderi nanga makandra; korderi makandra; miti.
Gado nanga pikado no kan miti (od. akorderi) nanga makandra
ihre Aussagen müssen ü.
dem tongo moesoe fadóm wan fasi
sie stimmen in ihren Aussagen überein
dem habi wan mofo makandra.
Ueberfahren
koti abra; pasá abra.
koti da riba abra; koti abra da riba.
Ueberfallen
e. .
fadóm na hem tapo onverwakti; doro na hem tapo onverwakti.
neti kisi mi
der Schlaf überfiel mich
slibi kisi (od. foefoeroe) mi.
Ueberfluß
abodán; bogo bogo.
habi abodán (od. bogo bogo)
zum Ueberfluß
na tapo.
Ueberführen
e. .
meki a no kan stry moro; tapo hem mofo.
Uebergeben
gi abra.
ala kroetoe a gi abra na hem pikìen
sich selbst
gi hem srefi abra
sich, (erbrechen)
pio; ofer, ofroe.
Ueberhaupt
vo taki reti.
vo taki reti, a no de wan boen boi.
Ueberheben sich
meki hem srefi toemoesi bigi; kisi toemoesi hei membre vo hem srefi.
Ueberhin
na tapo tapo; na tapo tapo-sei.
Ueberjährig
wan soema (od. wan-sani), disi pasá hem jari kabá.
Ueberkómmen
e. .
kom hem abra; miti hem; kisi hem.
tee slibi kisi (od. foefoeroe) dem.
Ueberladen
lai toemoesi; lai bin bin; kankan; pam pam.
Ueberlaut
tranga toemoesi.
bari tranga toemoesi.
Ueberlegen
prakseri.
prakseri dasani (od. na dasani tapo od. na dati)
wohl ü.
prakseri boen boen.
Ueberlegung
prakseri.
nanga prakseri
ohne Ueb.
sondro prakseri; sondro vo prakseri fosi; jojo.
Ueberlássen
libi abra gi (od. na).
oen libi dati gi Masra.
Uebernachten
a pasá da neti dápee; a tan dápee na neti; a slibi dapee.
Uebernéhmen
kisi; teki.
hatti-bron kisi hem
er üb. die Arbeit
a teki da wroko.
Ueberreden
e. .
hali hem abra (od. kisi hem abra) nanga taki.
Ueberrennen
e. .
ron hiti hem na gron; ron pasá hem abra.
Ueberrest
rastáng [h.]; saka saka; dasani, disi libi abra.
Ueberrumpeln
e. .
kom (od. fadóm od. doro) na hem tapo onverwakti.
Ueberschiffen
koti da riba abra; koti abra da riba; koti da riba.
Ueberschleichen
e. .
kom (od. doro) na hem tapo kibri-fasi (od. djoní djoní).
Ueberschrift
hede.
da hede vo da tori
weß ist die Ueberschrift?
hóesoema nem de na tapo?.
Ueberschréiten
pasá abra; pasá.
pasá da Jordan abra
Gottes Gebot
pasá Gado mofo; pasá da wet.
Ueberschwemmen
soengoe.
watra soengoe (<auch> tapo od. teki) da heeli pranasi
die Fluth hat Alles überschwemmt
da floedoe soengoe ala-sani.
Ueberspringen
djompo na abra.
djompo na abra wan muur
er hat sich den Fuß übersprungen
wan tetèi vo hem foetoe djompo abra.
Ueberstéigen
pasá; pasá abra.
pasá; moro
es übersteigt meinen Verstand
a pasá mi verstánd
- meine Kräfte
a moro mi kragti.
Ueberströmen
ron abra; pasa abra.
watra de ron na hem hai jojo jojo; watra de wasi hem fesi.
Uebertragen
pasá wan transportoe
einem e. Arbeit
gi hem da wroko.
Uebertreffen
e. .
pasá hem; winni hem; basi hem; wasi.
joe winni mi
Jan übertrifft die andern
Jan basi dem trawan
dies übertrifft jenes
disi wasi dati.
Uebertreiben
taki toemoesi
(mit der That)
doe toemoesi
(es zu arg machen)
potti watra
sie übertreibt's (in schlechtem Betragen)
a potti watra.
Uebertréten
pasá.
pasá da wet
Gottes Gebot
pasá Gado mofo.
Ueberwältigen
e. .
dwingi hem; dwingi hem na ondro; kisi hem na ondro; masra hem; moro hem.
Ueberwinden
winni; masra; tron winniman.
fom hem
ich habe die Welt überwunden
mi winni kondre kabá.
Ueberzeugung
overtuige.
konsiensi
nach meiner Ue. muß ich sagen, es ist so
vo (od. na) mi konsiensi mi moe taki, a de so.
Ueberzug
boeba.
katasòe; gon-boeba
Kissen-Ueberzug
koensoe-slopoe; slopoe.
Ueblich
njoesoe; gewenti.
da so wi njoesoe; da so wi gewenti.
Uebrig
abra.
libi abra; libi
v.n.
tan abra; fiká;
die Uebrigen
dam trawan
ein Uebriges thun
doe wansani na tapo; doe hem best.
Ufer
sjoro.
go na sjoro
das U. erreichen
kisi sjoro
am Ufer
na sjoro-sei
am U. hin
na sei sei
Meeres-ufer
zèekanti
am M.u.
na zeekanti-sei.
Uhr
horloisi.
zaka-horloisi
Wanduhr
klok; hanga-horloisi; sei-pranga-horloisi
Sonnenuhr
zon-wyzer
wie viel Uhr ist es?
hoe laati wi de?
es ist noch nicht acht Uhr
aiti joeroe no fom jete
die Uhr schlägt
horloisi de fom
die Uhr stellen
seti (od. potti) horloisi reti
die Uhr aufziehen
weni horloisi
(Wanduhr)
gi hem wegi
Uhr-gehäuse, (Wanduhr)
horloisi-hoso
(Taschenuhr)
horloisi-kás (od. kási)
-gestell
horloisi-hoso
-gewicht
holoisi-wegi
-macher
holoisi-maker
-tasche
horloisi-zaka
-zeiger
wyzer.
Um
vo
(für)
vo
(Zeitbestimmung)
na
(um herum)
rontoe
um zu sehen
vo loekoe
Auge um Auge
hai vo hai
morgen um diese Zeit
tamara no so wan joeroe
um die Stadt gehen
waka da foto rontoe
einen Tag um den andern
ala toe dei
um seinetwillen
vo hem hede
e. um den Hals fallen
fadóm na hem neki; brasa hem
um Hülfe rufen
kali helpi kom
um etwas bitten
begi wansani
um Geld kaufen
bai nanga moni
um Lohn arbriten [sic]
wroko moni
um etwas wissen
sabi vo dasani
um etwas kommen
lasi hem
wie steht's um ihn?
fa sani waka nanga hem?
um zwei Fuß breiter
toe foetoe moro bradi
je - um so
moro-moro
je schöner, um so theurer
moro mooi, moro diri.
Umarbeiten
wroko hem baka; meki dasani njoe njoe baka.
Umbinden
tai; tai rontoe.
tai wan hangisa na joe hanoe.
Umbringen
kili.
kili hem
die Arbeit bringt mich um
wroko de kili mi
seine Güter umbringen
vermorsoe hem goedoe.
Umdrehen
drai; kanti.
drai hem fesi; drai rontoe
etwas (in Unordnung bringen)
drai ondro te boven
einem den Hals
drai hem neki.
Umfang
bigi.
da bigi vo da bali.
Umfangen
fassi rontoe.
brasa
(umgehen)
rontoe; romboto
Stricke des Todes umfingen mich
dem boeje vo dede rontoe mi.
Umfassen
fassi rontoe; brasa; rontoe; romboto.
Umgang haben mit
holi kompe nanga; holi kompanì nanga; verkeeri nanga; holi konversasi nanga.
familiari nanga.
Umgeben
rontoe; romboto.
dem rontoe hem na ala sei; dem meki wan djari rontoe (od. romboto) hem.
Umgehen, mit jemand
holi kompe nanga hem; verkeeri nanga hem.
a no ben wani kompe moro nanga hem
mit Werken umgehen
vertroùw na hem wroko
mit etwas u. (etw. vorhaben)
prakseri dasani; potti membre na dati
umgehen, einen Umweg machen
waka rontoe; meki wan rontoe; meki rontoe.
Umgéhen
waka rontoe.
waka da foto rontoe.
Umgucken, sich
drai hem fesi; drai loekoe; loekoe baka; loekoe rontoe.
Umhalsen
e. .
fadóm na hem neki brasa hem; brasa hem.
Umher
rontoe.
romboto
Umher-fliegen
flei rontoe; flei flei
-irren
waka verdwale
-laufen
waka rontoe; waka jajo; jajo
-liegen
panja panja
es liegt alles umher
ala sani panja panja
-schauen, -sehen, -blicken
loekoe rontoe
-schwärmen, -schweifen, -streifen
swerfi rontoe; waka rontoe; waka jajo
-springen
djompo djompo
-stehen
tanapoe rontoe
-tragen
tjari rontoe
-ziehen
waka rontoe
in Galiläa
waka Galilea rontoe.
Umhüllen
tapo dasani; domloe hem na ini.
Umkehren
drai; tron; drai baka; tron baka.
a no moesoe drai baka, vo teki hem klosi
umkehren und werden wie die Kinder
verandre, teki da fasi vo dem pikìen
v.a.
broko en pori da foto; drai da foto krin krin
etw. ganz umkehren
drai ondro te boven [h.].
Umkommen
pori; lasi; go lasi; lasi en pori; dede.
dede nanga (od. vo) hangri.
Umkreis
kompasi.
na kompasi vo foto.
Umlagern
tapo rontoe.
meki wan djari rontoe hem.
Umlauf, in U. sein
waka rontoe; de na waka waka.
meki a waka rontoe
Umlaufs-schreiben
waka waka-brifi.
Umlegen
potti lidóm; kanti lidóm.
potti (od. kanti) dem batra lidóm
Pflanzen u. (das Papier wechseln)
kenki pampira.
Umreißen
broko poeloe.
poeloe hem hiti hem na gron.
Umringen
rontoe; romboto.
dem ben meki wan djari rontoe (od. romboto) hem.
Umrühren
drai.
drai da njanjám na patoe.
Umsatz
seli.
seli no de
Umschanzen
meki wan battery` rontoe.
Umschiffen
drai (od. koti) da hoekoe
die Welt
zeili grontapo rontoe.
Umschlagen
fala
(fallen)
kanti fadóm
(umnehmen)
hiti
ein Tuch u.
hiti hangisa.
Umschließen
tapo rontoe.
da foto ben tapo rontoe nanga wan tranga muur.
Umsegeln
koti (od. drai) da hoekoe
die Welt
zeili grontapo rontoe.
Umsehen, sich
drai hem fesi loekoe; loekoe baka (od. rontoe).
loekoe
ich sehe mich nach Brod um
mi de loekoe brede.
Umsonst
vo soso; soso; vo boen-hátti; vo presenti.
a ben de vo soso
mein Reden ist u.
mi broko mi mofo soso (od. vo soso)
umsonst habt ihr's empfangen
vo boenhátti (od. vo presenti) oen kisi dati
das Ansehen hat Einer umsonst
pikìn todo taki: vo si, a no langa.
Umspánnen
rontoe.
da tiki bigi toemoesi, mi han no kan rontoe hem (od. mi han no kan miti).
Umstand
wan aparti-sani
Umstände machen
meki komplimenti; meki flousoe
keine Umstände machen, zu
no pre, vo
in andern U. sein
de nanga bele; habi bele.
Umwechseln
kenki; holi spele.
spele spele; kenki kenki.
Umweg
rontoe.
meki wan bigi rontoe.
Umwenden
drai; tron
sich
drai hem fesi; tron baka.
Umwerfen
kanti; kanti trowei.
hiti; weri
ein Tuch u.
hiti hangisa.
Umziehen
waka rontoe.
waka da heeli kondre rontoe.
Umziehen
verhuizi
sich, (umkleiden)
kenki klosi; weri tra klosi.
Umzingeln, jem
rontoe hem; romboto hem; meki wan djari rontoe (od. romboto) hem.
Unabänderlich
disi no ha kenki; disi no kan verandre.
no habi kenki.
Unabhängig
fri.
de hem eigen Masra; de vo hem srefi.
Unächt
falsi; no ekti [h.]; króekoetoe; basra.
króekoetoe pikìen
unächtes Bolletrieholz
basra-bóletri.
Unangemeldet
sondro vo gi kénisi fosi; sondro vo seni taki fosi.
Unangenehm
no switi.
da tori no switi na mi, kweti kweti.
Unannehmlichkeit
trobi.
habi trobi nanga hem
sie haben U. mit einander
dem de na trobi.
Unanständig
disi no fiti.
no sabi maniri; doe sani, disi no fiti.
Unartig
no switi; stoutoe.
wan stoutoe pikìen
ein u. Mensch
wan soema, disi no sabi maniri; disi no habi boen maniri; disi habi ogri maniri.
Unaufrichtig
no opregti; falsi.
wan falsi-hatti-soema; wan tòe-hatti-soema
ein u. Herz
wan falsi hatti; wan doblo hatti.
Unaussprechlich
disi no wan soema tongo kan poeloe.
a moro mofo
u. groß
bigi tee wi no kan taki.
Unausstehlich
disi wi no kan verdrage; disi wi no kan si na hai.
mi no kan si hem na hai.
Unbarmherzig
disi no habi sari-hatti; sondro vo sari.
da soema no habi sari-hatti, kweti kweti.
Unbärtig
sondro barba.
no habi barba jete.
Unbebaut
boesi; sabana; soso boesi (od. sabana).
Unbedenklich
geruste; nanga wan geruste hatti; sondro frede.
Unbedeutend
pikìn; onnòdiki.
wan pikìn-sani; wan onnòdiki sani; wan soso-sani.
Unbedingt
sondro wan kondisi.
joe moesoe vo doe dati, helpi no de.
Unbegreiflich
disi wi no kan begreipe; disi no wan soema kan begreipe; disi dangra wi verstand; disi dangra wi.
Gado wroko dangra wi liebi-soema vo troe
etwas unbegreifliches
wan dangra-sani.
Unbekannt
no bekenti; vreemde.
wan vreemde soema
er ist mir u.
mi no sabi hem.
Unbekehrt
disi no drai hem liebi jete; disi no bekeeri jete.
Unbemerkt
kibri-fasi; na kibri-fasi.
no habi foeloe goedoe.
Unbescheiden
vry toemoesi; vrypostoe [h.].
tranga-hai ; asranti.
Unbesonnen
sondro prakseri; sondro verstand; jojo.
Unbesorgt
sondro zorgoe.
no ke; no frede; no zorgoe
u. leben, ohne Sorgen sein
si boen.
Unbillig
disi no fiti; disi no reti.
joe haksi wansani, disi no fiti.
Und
conj.
nanga; en
Brüder und Schwestern
brara nanga sisa; brara en sisa
bei Satz-verbindungen
en
(ehemals und noch viel auf Plantagen
kabá)
nach den vorausgegangenen Conjunctionen <te> und <di>
kabá
wenn ein Neger Böses thut, und man schmält ihn, so sagt er gleich: ich kann nichts dafür
te wan ningre doe ogri, kabá joe verwyti hem, nomó a sa taki: mi no kan helpi
da ich es so spät erfuhr, und der Weg so lang ist, kam ich spät
di mi ben kisi da bòodskopoe so laati, kabá pasi langa so: dati meki mi lasi tem
und doch (Verbindung und zugleich Gegensatz)
kabá
er war da, und doch habe ich ihn nicht gesehen
a ben de, kabá mi no si hem
der und der
so wan; so wan so
der und der Mann
so wan soema; wan soema so wan so
so und so
da so da so.
Undank
boen no ha tangi; tangi vo boen da kodja
(zum Dank den Prügel)
ningre finni boen, a vergiti Gado.
Undankbar sein
no sabi boen; no sabi tangi; óndankbaar [h.].
da soema no sabi boen.
Uneben
horo horo.
wan horo horo-pasi.
Unehre
sjem; wan sjem-sani.
dati gi joe sjem.
Uneinig sein
no akorderi (od. korderi); habi trobi nanga makandra; de na trobi; no de boen makandra.
kisi trobi; kisi wan trobi.
Unentgeldlich
soso; vo boenhátti.
mi no wroko vo pai-man; mi de wroko vo boenhátti (od. vo daa).
Unerfahren
sondro onderfinni.
no habi onderfinni jete.
Unerkannt
kibri; disi wi no sabi.
kibri zondoe; mekoenoe.
Unerträglich
da liebi moro mi
der Mensch ist mir u.
mi no kan verdrage da soema; mi no kan si da soema na hai.
Unerwiesen
no krin jete; disi no kom na krin jete.
Unfall
ogri; óngeluk [h.].
wan ogri miti hem; wansani kom hem abra; a kisi wan óngeluk
was für ein U. ist dir begegnet?
'soortoe ogri miti joe?; san doe joe?.
Unfehlbar
disi no kan misi.
mi no sa mankeri vo kom.
Unfern
no fárawei; klósibei.
klósibei na .
Unfreundlich
no switi; krasi.
wan krasi masra
ein u. Gesicht machen
tai hem fesi; meki wan doengroe (od. soewa) fesi; poeloe hai
e. u. ansehen
loekoe hem nanga ogri hai; poeloe hai gi hem.
Unfruchtbar
mangri
das Land (der Boden) ist u.
da gron mangri
(von Bäumen) u. sein
no meki njanjám; no meki vroektoe
(von Frauen)
no meki pikìen.
Unfug
ogri.
óproeroe; ba'bari
U. machen
doe ogri; meki óproeroe.
Ungeachtet
sondro respeki; disi no habi respeki
(ohnerachtet)
alwasi
u. ich ihn bat
alwasi mi ben begi hem
dessen u.
nanga ala dati.
Ungebeten
a kom, sondro dem ben verzoekoe hem.
Ungebührlich
disi no fiti.
na wan fasi, disi no fiti
etw. Ungebührliches verlangen
haksi wansani, disi no fiti.
Ungebunden
loesoe loesoe.
wan loesoe loesoe liebi; wan jajo-liebi
u. sein
wildri.
Ungefähr
omtrenti.
omtrenti twenti soema; wan twenti soema
es geschieht nichts von ungefähr
Basi Djakki taki: worom no waka vo soso.
Ungefärbt
disi no fervi.
ópregti
e. u. Glaube
wan ópregti bribi.
Ungefragt
joe no moe piki, sondro soema haksi joe.
Ungehalten
no tevrede.
no tevrede; mandi
u. werden
kom mandi.
Ungeheuer
adj.
mamà -.
wan mamà-boom
e. u. Felsen
wan mamà-stoon
etw. Ungeheures, ein Ungeheuer
wan mamà-sani.
Ungehorsam
s. und adj.
óngehoorzam; stoutoe.
óngehoorzam; habi tranga jesi.
Ungenügsam
no tevrede; gridi.
a no kan kisi nofo; sani no de sari hem.
Ungerecht
króekoete [sic]; bedriegi ; onregtvàardig [h.].
dem króekoetoe-wan
der u. Richter
da onregtvaardige fiskaal
der u. Buchhalter
da bedriegi-bóekhouder.
Ungesäumt
sondro vo drai; wantem; wantem wantem; djonsno; pram pram.
sondro zoom.
Ungeschliffen
no srapoe.
grofoe; sondro maniri
u. sein
no sabi maniri.
Ungestielt
sondro tiki (od. hanoe).
no habi tiki (od. hanoe).
Ungestraft
sondro strafoe.
tan sondro strafoe; no kisi strafoe.
Ungestüm
krasi.
da watra ben de krasi toemoesi.
Ungesund
no boen; no gezontoe; óngezond [h.].
siki
die Speise ist u.
da njanjám no boen (od. no gezontoe).
Ungewohnt
no njoesoe; no gewenti.
mi no gewenti dati.
Ungezogen sein
habi takroe maniri.
wan kwai boi; ogri boi; kadami-boi.
Unglück
ogri hede; ogri; mankeri; óngeluk [h.].
tidèi mi habi ogri hede
ein U. haben
kisi wan ogri; wan ogri miti mi; kisi mankeri; habi wan óngeluk; kom na wan óngeluk
e. in's U. bringen
tjari hem na ogri
Unglück kommt von selber
ogri no habi masra
im U. lernt man seine Freunde kennen
joe lobbi mi?, mi sa si na siki
Unglück kommt schnell und geht langsam
nanga hasi siki de kom, nanga foetoe a de koiri gowei baka.
Ungünstig
no vrìendliki.
no boen
einem ung. sein
no lobbi hem
ein ung. Bescheid
wan slekti antwoortoe.
Ungut
Masra no moe mandi; Masra no moe teki dati vo ogri.
Unheil
ogri.
vo no wan ogri kisi dem
U. anrichten
doe ogri
Unheil-stifter
ópsteeki-man; soetoe-faja-man; trobi-man.
Unkeusch
no krin.
da liebi vo hem no krin.
Unklar
no krin.
da tori no krin jete.
Unklug
no koni.
lau
u. sein
no habi koni; de lau.
Unkosten
ónkoste.
nanga mi ónkoste; nanga mi moni; vo mi moni
die U. tragen
pai dem ónkoste.
Unkräftig
no tranga; zwaka.
no habi (od. no sori) tranga.
Unkraut
wiwiri; soso wiwiri; takroe wiwiri.
Unlängst
tradei; tradei tradei; no toemoesi langa.
Unleidlich, es ist mir u.
mi no kan verdrage dati; dasani moro mi.
mi no kan si hem na hai; mi no kan verdrage hem; mi habi wan tegen vo hem.
Unlustig
a no switi (od. boen) na mi; a no gi mi plisiri.
Unmanierlich
grofoe; sondro maniri.
no habi boen maniri; no sabi maniri.
Unmäßig
goeli
u. sein
goeli
der Unmäßige
goeli-man; akánswali.
Unmöglich
onmòogelyk [h.].
a no kan de
bei Gott ist kein Ding u.
Gado kan doe ala sani
Unmögliches von einem verlangen
gi hem watra vo fom na matta.
Unnütz
soso; no waarti; onnoòdihi [sic]; no boen vo noti; kwai; strontoe.
wan soso woord
u. Geschwätz
soso taki-taki
u. Knechte
soso knegti
ein u. Junge
wan onnoòdiki boi; kwai boi; strontroe [sic] boi.
Unordentlich
broejá ; verkeerti.
no lobbi boen order; lobbi broejá broejá
u. wandeln
waka verkeerti
ein u. Leben
wan broeja-liebi; vromloe-liebi; tjaká tjaká-liebi.
Unordnung
broejá; broejá broejá; broejá-fasi.
kom na broejá broejá.
Unrath
doti; tingi doti; kakà.
Unrecht
s.
kroékoetoe.
a doe mi króekoetoe; a króekoetoe mi; a foutoe mi
U. haben
habi króekoetoe
einem U. geben
gi hem króekoetoe
dem dem einen gab er Recht, dem andern U.
da wan a gi reti, da trawan a gi króekoetoe.
Unrecht
adj.
króekoetoe.
wan króekoetoe-sani.
Unrein
no krin; doti; morsoe; takroe.
wan doti-sani
(levitisch Unreines)
trefoe-sani
e. u. Geist
wan takroe geest
u. Lust
takroe luste (od. lostoe).
Unruhe
trobi; óngeruste; broko skin.
meki trobi; meki ópsteeki
es machte ihm Unruhe
a gi hem broko skin
Unruhestifter
trobi-man; soetoe-faja-man; ópsteeki-man.
Unruhig
óngeruste; trobi -.
krasi
u. Wasser
krasi watra
ein u. Leben
wan trobi-liebi; sekseki-liebi.
Unsäglich
toemoesi foeloe.
moro leki mi kan taki
u. schwer
hebi pasamárki
es ist u.
a moro mofo.
Unsauber
no krin; no zuiver; doti; morsoe; takroe.
wan takroe geest.
Unschmackhaft
no smak; no switi.
no de smak; no habi tesi; no tesi boen.
Unschuldig
ónnoozloe; ópregti; krin; sondro foutoe.
wan ónnoozloe pikìen
das u. Lamm Gottes
da krin lam vo Gado
u. sein an etw.
no habi skulti (od. skoltoe); no habi foutoe
ich habe u. Schläge empfangen
soso dem fom mi.
Unser
wi; vo wi.
wi tata; da tata vo wi.
Unsichtbar
disi no de vo si; disi wi no kan si.
a no de vo si.
Unsinn
wan lau-sani; wan verkeerti sani.
Unstät
wildri.
wildri; waka jajo
ein u. Leben
wan jajo-liebi
der Knabe hat einen unstäten Blick
da boi habi waka-waka hai.
Unsterblich
disi no kan dede; liebi liebi.
wan liebi liebi zieli.
Untauglich
no boen; no boen vo noti.
disi no fiti
u. sein
no fiti.
Unten
na ondro; na ondro-sei.
na gron
(zu Füßen)
na foetoe-sei
(vom Flusse)
bilò; na bilò-sei
der Herr ist unten (zu ebener Erde)
Masra de na gron (od. na ondro)
unten an
na foetoe-sei
nach unten
na ondro-sei
(vom Fluß)
na bilò-sei
von oben an bis unten aus
komopo na tapo-sei go tee na ondro.
Unter
na ondro.
na mindri; na mindri vo
unter dem Himmel
na ondro hemel
das Licht unter den Scheffel setzen
potti kándera na ondro tobo
u. mir
na mi ondro
es erhob sich ein Streit u. ihnen
wan trobi hopo na dem mindri
u. der Bedingung
nanga da kondisi
u. uns, unter uns gesagt
na ondro onsoe [sic]
u. der Hand
na ondro ondro; na ondro han; kibri-fasi
u. Weges
na pasi.
Unterbrechen
koti hem mofo
e. Rede
koti da taki
e. in der Arbeit
store hem.
Unterdrücken
e. .
hem [sic]; holi hem tranga na ondro duim.
Untergehen
go na ondro; go na boesi; go slibi
(von Schiffen)
soengoe
die Welt geht unter
kondre de go soengroe [sic]
(bildlich)
pori; lasi.
Unterhalb
na ondro-sei
(zu Füßen)
na foetoe-sei
(Fluß abwärts)
na bilò-sei.
Unterhalt
njanjám.
pasá hem liebi nanga; winni hem brede nanga.
Unterhálten
loekoe; mantenèri; onderhouwe [h.]
Freundschaft mit jemand unt.
holi kompe nanga
sich mit jem.
holi konversàsi nanga
sich mit einander
taki tori makandra
sich womit
pasá hem tem nanga; habi hem plisiri nanga .
Unterjochen
kisi hem na ondro; masra hem; kom masra vo hem; dwingi hem na ondro.
Unterkriegen
e. .
masra hem; winni hem; kisi hem na hem ondro.
Unterlassen
libi; mankeri.
libi dati!
ich werde nicht u. mich einzufinden
mi no sa mankeri vo kom
ich kann nicht u. zu
mi no kan helpi, mi moese .
Unternehmen
teki na hem tapo; teki
eine Arbeit
teki wan wroko.
Unterredung
konversàsi.
holi wan konversasi nanga; taki nanga.
Unterrichten
e. .
leri hem; onderwyze hem [h.].
leri hem da wet
ich bin davon noch nicht u.
mi no kisi dati vo sabi jete.
Untersagen
verbiede.
verbiede hem dati; taki, a no moe doe dati.
Unterschied
ónderskeid.
dia no wan ónderskeid de
e. U., machen
meki wan ónderskeid
ohne U.
sondro ónderskeid.
Unterste
dam moro dipi plesi na ondro gron
das U. zu oberst kehren
drai ondro te boven [h.]; meki ala sani kom na broejá broejá.
Untersuchen
ondersoekoe; soekoe; tesi; fili; wegi; examineri; visiteri.
dem ben soekoe dati fini fini
sein Herz u.
fili hem hatti (od. gedagti).
Untersuchung
ondersoekoe.
meki ondersoekoe
die Sache ist bereis [sic] in (gerichtlicher) U.
da tori de na fiskali haksi kabà.
Unterthan, sein
onderdàniki.
onderdaniki dem gránsoema
(unter ihr stehen)
de na dem gránsoema ondro.
Unterwegs
na pasi.
miti hem na pasi
laß das unterwegs!
libi dasani!
Unterwerfen
e. .
dwingi hem na ondro; kisi hem na ondro.
saka na hem ordro [sic]; buigi hem srefi na hem ondro.
Unthat
ogri-doe; ogri; tàkroe-doe.
Unthätig
sondro wroko; lezi.
no wroko; loiri; no lokbi [sic] wroko
er blieb nicht länger u.
a no sidóm soso moro.
Untiefe
bangi; wan plesi, disi no habi foeloe watra.
Untreu
no getroùw; no vertroùw; bedriegi -.
Untröstlich sein
no wani teki troostoe; no kan finni troostoe; koesoemèe hem srefi.
Unveränderlich
sondro vo kenki.
no habi kenki
Gott ist u.
Gado no ha kenki; Gado no sabi kenki.
Unverdient
sondro vo verdini so; soso.
a kisi strafoe, sondro a verdini hem; soso dem strafoe hem.
Unverheirathet
sondro man; sondro wefi.
jonk-man
(auf Plantagen)
njoeman
die U.
wendje
noch u. sein
no habi man (od. wefi) jete; a no teki man (od. wefi) jete.
Unverholen
krin; sondro vo kibri wansani.
mi sa taki krin, sondro vo kibri wansani.
Unvermeidlich
disi wi no kann helpi (od. hindre, od. tapo, od. beletti).
Unvermögend
poti
(nicht im Stande)
no man
ich bin u. aufzustehen
mi no man vo hopo.
Unverschämt
asranti.
nanga asranti
auf u. Weise
na wan asranti fasi
einem u. begegnen
gi hem asranti
sich u. aufführen
gi asranti mofo
der U.
asranti soema.
Unverschuldet
sondro paiman
u. sein
no habi wan paiman
(unschuldig)
sondro vo verdini so; soso.
Unversehrt
sondro mankeri.
a no kisi wan mankeri (od. foutoe).
Unverständig
no koni; sondro koni; dom; sondro verstánd.
no habi verstánd (od. koni).
Unverträglich
disi no akorderi (od. korderi).
dem no kan korderi makandra; dem toe (<die beiden>) no kan go; dem no kan verdrage makandra.
Unverzagt
sondro vo lasi hatti; sondro frede.
no lasi hatti!
Unvorsätzlich
no vo expressi; no nanga expressi; no nanga wani; sondro vo wani; sondro vo meene ogri.
Unvorsichtig
no vòorzigti; ónvoorzigti [h.]; sondro vòorzigti.
Unwahrheit
lei; lei-tori.
taki lei; taki wan lei-tori.
Unwille
ogri-hatti; mandi-fasi.
nanga ogri-hatti; nanga knoroe; na mandi-fasi.
Unwillig
no tevrede.
knoroe, knoer; mandi
über einen
mandi nanga hem.
Unwirksam
vo soso.
a de vo soso; a no helpi noti; a no de wroko.
Unwissend
disi no sabi noti; dom.
a no sabi noti; a dom toemoesi
ein u. Mensch
wan dom soema.
Unwissentlich
sondro vo sabi; sondro vo sabi betre (od. moro betre).
Unwohl
no boen.
no fili hem srefi boen
(zum Brechen geneigt)
mísliki; wóndroekoe.
Unzählbar, Unzählig
disi no de vo teli; disi no wan soema kan teli; pam pam.
maksita de pam pam dapee.
Unzeit, zur U.
no na reti tem.
te a fiti boen en te an o [sic] fiti boen.
Unzeitig
lala; groen; bifo da reti tem kisi; no repi jete
eine u. Geburt
wan pikìen, disi gebore, bifo hem tem ben kisi; wan mìskraam-pikìen h
u. niederkommen
trowei bele.
Unzucht
hòeroedoe; tákroedoe; sjem-wroko; takroe wroko; takroe luste (od. lostoe.
doe hòeroedoe; doe sjèm wroko.
Unzufrieden
no tevrede; óntevrede [h.].
knoroe; mandi
mit jem.
mandi nanga hem vo .
Unzuträglich
no boen; no gezontoe.
da njanjám no boen (od. no gezontoe).
Unzuverlässig
a de wan soema disi wi no kan potti vertroùw na hem tapo; a no de wan vertroùw-soema.
Uralt, etwas Uraltes
wan oùroe-tem-sani; wan gránwei-san.
na ouroe ouroe tem; na Jan Boké (od. Jan Boko, od. Jan Pogo, od. Jan Koto) tem.
Urheber
hédeman; grán-hédeman; da fosi-wan.
Urin
pissi; watra.
pissi; meki watra; watra
Urin-zwang
pissi-hati.
Urlaub
pasi; verlóf [h.].
haksi pasi (od. verlóf)
U. nehmen
teki paki (od. verlóf).
Ursache
hede, reti; rede [h.]; oòrzak [h.].
joe no habi rede (od. reti) vo mandi
die U. des Streits
da rede vo da trobi; dasani, disi meki da trobi hopo
um irgend einer U. willen
vo iniwan-sáni hede
keine U. (beim Danken)!
a no wansani!
ohne U.
soso; vo soso; vo noti
es geschieht nichts ohne U.
Basi Djakki taki: worom no de waka vo soso.
Ursprung
bigin; loetoe; mofo; hede.
da loetoe vo da tori
der U. des Flusses
da hede vo da riba.
Urtheil
vónis, vónisi; sentensi; strafoe.
gi vonis
mein U. war bereits gefällt
mi kroetoe ben fadóm kabá
sein U. empfangen
kisi hem vonis; kisi hem strafoe
meinem U. nach
so leki mi denki.
Urtheilen
gi vónis; gi sentensi
(denken)
denki; membre, memre
(beurtheilen)
kroetoe
- der seinen Bruder urtheilt (richtet)
disi kroetoe hem brara
(beurtheilen, wägen)
wegi
urtheile nicht nach dem Schein
no wegi man na hai.
Copyright © 2003